Äntligen fick jag respons på föregående blogginlägg. Igår, måndag hörde Maria från Landskronaposten av sig och 24 timmar senare satt hon och fotografen Fredrik i min soffa drack kaffe. Jag är både tacksam och glad då det är väldigt viktigt för mig och många andra att samhället blir medveten om att vi finns. Samtidigt är jag extremt nervös då jag har inte egentligen inte har talets gåva och det kändes som om jag satt och pratade hejdlöst utan sammanhang. Maria intygade dock att allt var i sin ordning. Efter intervjun skulle jag fotograferas, och var är mer naturligt för en äldrepedagog att posera vid ett träd? Artikeln kommer antagligen att publiceras inom två veckor, om ingenting mer spännande än jag händer i samhället. Men det tror jag inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar